|
2010-01-14
|
||||
|
Nu är viltvården högst aktuell.
Här får du bra tips om hur du kan hjälpa viltet. Jakt handlar om så mycket mer än att jaga viltet. En aktiv viltvård bidrar till bättre jakt, mer vilt på dina marker och en högre överlevnadschans för viltet. Viltvård handlar heller inte om att mata viltet under sträng vinter som i år utan att ta hand om din mark på rätt sätt. Avskjutning av predatorer, utfodring, rätt mängd vilt på avskjutning under säsong, att skjuta rätt vilt inte minst. Skapa en viltvårdsgrupp. Här får du bra tips om hur du kan starta upp. Min erfarenhet är att jaktlaget är väldigt positiva till utfodring men att tiden helt plötsligt inte räcker till. Har man börjat matat in viltet så får man inte sluta. Det krävs ekonomi och engagemang från många i laget för det ska funka. Det ligger också i allas intresse att viltet ska ha det bra. Det värsta jag vet är markägare eller jaktlag som totalt struntar i viltvården på sina marker. Det är värt att tänka på vänner. Arrangera en viltvårdsdag med jaktlaget under våren. Renovera torn, byt saltstenar, röja pass och se över foderstationerna. Vi gör även rent runt foderstationer, plockat bort rutten frukt, mögligt ensilage, krattar rent och fint. Kolla så att foderborden är i bra kondition, inga vassa kanter på taket som viltet kan skära sig på eller spikar som sticker ut ur stommar och reglar. Går även bra att göra från aug då det är god tid att påbörja vinterns planering. *Välj ut en viltvårdsgrupp som sköter utfodringen på din mark. *Se till att du har en bod eller lada att förvara maten i. *Försök köpa in foder från bönder i närheten. *Se till att investera i foderspridare och håll dessa fulla och batterierna laddade året om. Kontakta Djursholms Jakt om ni vill ha hjälp att utforma den perfekta viltvårdsplanen. Vi ställer gärna upp och hjälper er. Prisförslag och upplägg tas vid intresse.  Rådjur, hjort och hare På Djursholms Jakts marker använder vi följande utfodring till klövvilt och hare. Har du väl börjar utfodra så sluta inte förens viltet har så pass mycket mat i skogen och på fälten så att dom klara sig utan er hjälp. Det är det värt. Bra tips till grödor. * Vete * Spannmålskross * Ensilage "långvarigt och drar mycket vilt" * Fodermorrötter och rotfrukter * Saltstenar * Äpplen från olika konsum och ica butiker Att tänka på vid placering och utfodring Vi använder oss också av foderspridare och viltåkrar avsedda för rådjur och gris. Ofta foderkål och vete. Skotta fram en rund cirkel i snön om du utfodrar på marken. Strö gärna ut ensilage och häl ut spannmålen på ensilaget. På många marker har vi också vindskydd åt rådjur, hare och fasan. Bädda upp med ensilage och granris "mycket bra". Placera gärna utfodringsplatsen i anslutning till viltväxlar i marken. Då hittar rådjuren foderplatsen snabbare. Bygg en foderspilta med tak till rådjuren. Tänk på höjden på spiltan så även mindre rådjur kan dra nytta av utfodringen. Starka rådjur stöter ofta bort dom svaga från utfodringsplatsen. Utfodra gärna på 2-3 ställen runt om stationen för att alla djuren ska ha en chans till mat. Vi placerar ofta stationerna nära en grantäta. Viltet behöver då inte exponera sig på öppna fält eller liknade och söker snabb skydd vild fara "rovvilt" Viltet lägger sig ofta nära utfodringen för att vila. Då är det bra med tjocka grantätningar.  Vildsvinen Vildsvinen åtlar vi året om. Detta pga jakten bedrivs på vakplatserna. Vi har även utfodringsstationer där jakt inte bedrivs. Vi använder oss av foderspridare, rulltunnor och viltåkrar avsedda för grisarna. Ofta rotfrukter och potatis. Bra tips till grödor. * Vete * Ärtor * Bröd * Foderpotatis * Sockerbetor Att tänka på vid placering och utfodring Placera dina foderstationer på platser nära tätningar och en skogsväg. Du bör kunna åka upp på marken med bilen för att lämna av foder mitt i vintern. Foder är tung att bära och inte minst dra grisar flera 100m till bilen. Vändplanera brukar vara ett populärt ställe för placeringen av din foderstation. Då kan du ställa dig i första bästa krök och smyga upp den sista biten. Se alltid till att det finns mat på era foderplatser. Konkurrensen om grisarna är hårt och med all säkerhet så utfodrar grannmarken också. Grisen kan gå långt för att komma till stationen men även en hel del gris som lägger sig till rätta relativt nära stationerna. Underlaget bör vara relativt fast pga grisarna bökar upp en hel del mark runt om stationen. En bergshäll är ett bra ställe. Vi lägger ut stora mänger ensilage och utfodrar i detta. Då tar det också längre tid för grisen att söka upp allt foder och du får mer tid att välja rätt gris att skjuta. Potatis och rotfrukter lägger vi i stora högar runt om foderspridaren. Foderspridaren innehåller 30% ärtor och 70% vete. Foderpellets går också bra att sprida med.  Fasaner, rapphöns och småfågel På Djursholms Jakts marker använder vi följande utfodring till fällt fågel och vildfågel. Har du väl börjar utfodra så sluta inte förens viltet har så pass mycket mat i skogen och på fälten så att dom klara sig utan er hjälp. Det är det värt. Utfodring under våren fram till aug kan bidra till att grävlingen kommer till foderplatserna då den är förtjust i spannmål och fasaner. Se till att jaga grävling om hönsen ska ha en chans att ligga klart på sina ägg. Bra tips till grödor. * Vete * Solrosfrön * Spannmålskross * Äpplen från olika konsum och ica butiker * Hudfett från rådjur, hjort, gris eller älg * Bröd som blir över från vildsvinsåtlarna Att tänka på vid placering och utfodring Vi använder oss också av foderspridare och viltåkrar avsedda för rådjur och grus. Vete och Solros. Fåglarna matas normalt i våra voljärer under uppväxten. Men efter ett tag så blir spridningen stor på fåglarna och då kan nya platser bli lämpligt att utfodra på. Vi använder oss ofta av täta enbusksholmar där vi spänner ett skyddsnät ovanför utfodringsplatsen. Då har rovvfåglarna svårt att slå viltet som besöker stationen. Vi har foderbord som vi bygger upp på ben för att inte räven ska komma och äta upp ister, fettbitar till fåglarna. Det ger ett ökat fettlager för både fasan och rapphöns och inte minst småfåglarna drar nytta av detta. Ett bra tips när det gäller hudar som du fått över från styckningen är. Bind upp dom runt en stor gren med spännband. Ett annat sätt är att vi spänner upp huden mellan två träd. Då har småfåglarna en bra chans att hoppa runt på fällen och äta upp sig när kylan biter i. Vaka gärna runt foderplatserna och skjut bort kråka, kaja, nötskrikor mm. Räven blir en flitig gäst som rör sig dagtid eftersom fåglarna är aktiva just då.  Den perfekta rävåteln under vintern. 1. Ta en stor plasthink eller back 2. Fyll den till hälften med fisk och slaktavfall och ben 3. Frys sedan slaktavfallet i halva backen eller hinken 4. Häll sedan på vatten och resten av den ruttna fisken eller slaktresterna. Se till att spara ett par köttben och ställ dom upp i hinken/lådan och låt frysa fast ordentligt. 5. Kör sedan ut lådan med innehåll till jaktmarken och placera där du sätt räv på marken eller mycket spår. Ha med dig 3 coca-cola flaskor med vatten som du dryper in kuben i, då fryser den fast snabbare och står kvar hela vintern. 6. Bygg en riskoja uppe på en höjd och vaka på räven efter ett par dagar. Du kommer snart få en fin skottchans. Den perfekta rävåteln under sommaren. 1. I maj köper du surströmming och lägger ut i en påse på jäsning till aug. Du kan även spara fisk rens . 2. Jag tar sedan surströmmingsburkarna och skjuter två skott med en 22lr så saften sipprar ur. lägg dom i hinken och häll på lite vatten. Gör sedan hål i hinken så saften sipprar ur. 3. Häng upp den på en gren ca 2m från marken "nära stammen" då kommer kommer det rinna längst stammen och ner på marken. vid regna kommer nytt vatten att lösa upp fisken. Räven kommer krafsa rejält och försöka allt för att komma åt fisken. Den pinkar ofta in sitt utvalda mål vid trästammen kväll efter kväll. Ett annat tips är att gräva ner 2 burkar med surströmming och föra ner ett rör som ser till att lukten sprids ut på åkern. Det är inte dumt när ungrävarna kommer ger sig på att försöka gräva upp burkarna. Bra på grävling också. Den perfekta grävlingsåteln. Det här är en riktig rysare som du inte vill spilla ut i bilen. 1. En stor hink med förslutbart lock 2. Tejp Recept på Patriks grävlingssmörja obs! Smeten ska göras i juli och den ska användas i aug. 2 liter röd mjölk 8 ägg 4dl mjöl 2liter vatten 1liter djurblod 4dl mjöl Fiskrens eller hel fisk Räkskal Blanda allt i hinken och låt stå med lock i solen i en månad eller varför inte hela sommaren. Tejpa för locket annars sprängs det när gaserna börjar växa i hinken. Leta sedan upp ett gryt och lägg stinkbomben ca 60-70m från grytet. Då går det snabbt och du kan räkna med ett antal skjutna grävlingar på kort tid. För finsmakare så går det också bra med söta åteln. Kratta och vänd jord på en yta stor som 2x2m Släng ut ruttna ägg som legat i solen Häll ut sirap eller honung ett par döda skator eller kråkor Ärtor och vete Placeringen är avgörande - gärna vid växlar i skogen där du ser avföringen av grävling. Lägg aldrig en åtel för nära gryten. |
||||
 |
||||
|
Behöver ni hjälp med viltvården på er mark? Kontakta Djursholms Jakt.
|
||||
|
Patrik Bunge-Meyer
Jaktarrangör & Marknadsansvarig 0703803959 patrik@djursholmsjakt.se |
||||
 |
|||||||||||
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
|||